Journalismens historia i Sverige

Journalistik kallas all insamling, framställning, urval och bearbetning av information – det är en form av rapportering av verkliga händelser, aktuella nyheter och skeenden. Informationen sammanställs av journalisten och sprids sedan genom mediala kanaler, press, internet, radio eller TV. Journalistik är den främsta källan för att få oberoende och objektiv information om det nutida samhället. Du hör säkert ofta att media är den tredje statsmakten. Frågor som ska besvaras med journalistiken är: när, var, hur, vem och varför. Journalistiken är en vetenskap och är undersökande och därför jobbar journalisterna utifrån nämnda frågor. Det handlar om hur media agerar i censurfrågor, statliga direktiv, yttrandefrihet och pressetiska regler. Demokratin är beroende av en fungerande journalistik, medial granskning och att tryck- och åsiktsfriheten värnas om – i enlighet med svenska grundlagar.

I Sverige kommer den första professionella och oberoende journalistiken i början av 1900-talet. I samband med det börjar även journalisterna att utveckla och följa en yrkesetik, vilket i princip innebär att förstahandskällor är av högsta prioritet, oavsett om det gäller personer, originaldokument eller arkivdokument. Journalister ska alltid använda sig av förstahandskällor, så långt det är möjligt. Lägg därtill att journalisten ska använda sig av flera oberoende källor för att få fram korrekt information och väga vittnesmål mot varandra. Att kontrollera att fakta, historier och skeenden verkligen överensstämmer med verkligheten ligger i journalistens arbetsuppgift och dennes yrkesetik. Objektivitet, samt att ge flera perspektiv på en och samma berättelse är en avgörande del av journalistens uppdrag.

Journalistik eller journalism?

Distinktionen mellan journalistik och journalism kan sägas vara ett sätt att särskilja praktik och teori. Journalistik är insamlandet, sorteringen och sammanställandet av material. Journalismen är ideologin som journalister med sin yrkesetik strävar efter att följa. Precis som samhället i stort förändras behöver journalismen hålla sig à jour. Inte minst med tanke på det enorma informationsflöde som journalister över hela världen tar del av från olika medier idag. Häri ligger journalistiken som vetenskap; att kunna filtrera, värdera och källkritiskt förhålla sig till vad som är korrekt och viktig information. Även begreppet “fake news” och felaktig informationshantering har blivit ett nytt problem för journalister att hantera och kontrollera. Ett källkritiskt förhållningssätt har blivit en allt viktigare färdighet för journalister att bemästra, för att lyckas gräva fram sanningen.

Journalismen under 1960-talet

Den tidiga journalismen i Sverige var kopplad till arbetarrörelsen och starkt politiskt påverkad. Första mer radikala förändringen av journalismen i Sverige kommer relativt sent och i samband med att journalismen professionaliseras genom yrkets journalistiska normer, ideal och yrkesetik. Vid slutet av 1960-talet var politisk konsensus och massmedia inte längre grunden för den goda journalistiken rapporteringar. Det skedde en radikal omsvängning både när det gällde synen på allmänheten och på det journalistiska uppdraget, i synnerhet inom medierna radio och TV. En mycket mer fri och aktiv journalism kom att lyfta fram att den främsta uppgiften för journalisterna både i förhållande till allmänheten och till det omgivande samhället, var att kritiskt granska makten. Att belysa samhällets brister, missförhållanden och orättvisor blev journalismens nya arbetsuppdrag alltsedan slutet på 1960-talet.

Journalismen under 2000-talet

Statistiskt beräknades det att cirka 75 % av samtliga verksamma journalister på 1950-talet sympatiserade fullt ut med deras arbetsgivares partipolitiska tillhörighet. År 2000 fanns ingen som helst, eller en mycket liten sådan partipolitisk koppling mellan journalister och uppdragsgivare. Journalisters privata politiska åsikter skall inte vara relevanta för uppdragsgivaren – snarare önskas en objektivitet och ett icke partipolitiskt perspektiv från journalismen idag. Denna utveckling har lett till att de politiska partierna minskat sitt engagemang i dagspressen och på ledarsidor. Till viss del hänger detta även samman med “papperstidningens död” som varit tilltagande under hela 2000-talet. Idag hämtar alltfler människor sin information och nyheter genom internet. Detta har givetvis påverkat medielandskapet rejält. Det verkar inte som att det digitala informationsflödet kommer att minska inom överskådlig tid.

Framtidens journalism – maktproblemet, informationsflödet och källkritiken

När informationsflödet sköljer över medielandskapet i stora brusande vågor, gäller det för journalisterna att snabbt kunna kontrollera sanningshalt samt käll- och nyhetsvärde. Det här är en allt svårare uppgift eftersom att nyhetskanalerna idag kan komma från Twitter, Instagram, YouTube eller andra medier på internet, och att verkligen få fram rätt information i ett enormt flöde är ingen lätt uppgift. Samtidigt växer den tredje statsmaktens inflytande, utrymme och påverkan på samhället i stort. Frågan journalismen behöver ställa sig för att försäkra sig om att vara framtidens kritiska följeslagare är vad som händer när journalismen istället för att granska och kritisera, riskerar att bli en del av den makt den säger sig vilja avslöja? Det är spännande tider för journalismen!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *