Vad är journalism?

Journalistik refererar till produktion och distribution av rapporter om aktuella händelser. Inom journalistik använder man olika metoder för att samla information. Journalistiska medier inkluderar utskrift, Tv, radio och internet. Begreppet journalistik kan vara varierande i olika länder. I vissa nationer styrs nyhetsmedierna av staten och är inte en oberoende nyhetskälla. I andra länder är nyhetsmedierna oberoende av regeringen men kan ägas av företag eller så kallad public service. Utöver den varierande karaktären av hur mediaorganisationerna drivs och finansieras kan länder ha olika lagar gällande yttrandefrihet och sårbarhet. Tillkomsten av Internet och smartphones har medfört betydande förändringar av medielandskapet de senaste åren. Det har blivit ett skifte i hur man konsumerar nyheter, och många har ändrat sina vanor.

Journalistiska konventioner varierar från land till land. I USA produceras journalistik av mediaorganisationer eller enskilda personer. Bloggare är ofta, men inte alltid, journalister. Federal Trade Commission kräver att bloggare som skriver om produkter måste säga att det är reklam. Detta är avsett för att eliminera intressekonflikter och skydda konsumenterna. Det måste tydligt framgå om det är reklam. Trovärdiga nyhetsorganisationer, eller deras anställda, hör ofta till och följer etiken hos professionella organisationer som American Society of News Editors, Society of Professional Journalists, Investigative Reporters & Editors, Inc. eller Online News Association. Etiken finns till för att säkerställa kvaliteten på journalistiken. Många nyhetsorganisationer har också sina egna etiska regler som styr journalisternas professionella publikationer. Exempelvis anses New York Times ha sträng etik.

Journalistik och sociala medier

Uppkomsten av sociala medier har drastiskt förändrat arten av journalistisk rapportering, och bland annat gett upphov till så kallade medborgarjournalister. Sociala medier ger en röst till medborgare. I en studie år 2014 av journalister i USA hävdade 40 % av deltagarna att de litar på sociala medier som nyhetskälla. Härav kan vi dra slutsatsen att folk som konsumerar nyheter nuförtiden läser information som de är intresserade av, inklusive tar del av videor och bilder som är publicerade online i sociala medier. De får information från källor som de gillar. Men även om 69,2% av de undersökta journalisterna kom överens om att sociala medier gjorde att de fick en möjlighet att prata med sin publik, tyckte bara 30% att sociala medier har ett positivt inflytande på nyhetens trovärdighet.

Fake news

Fake News är medvetet falsk information som ofta kan sprida sig snabbt på sociala medier eller med hjälp av falska nyhetswebbplatser. Det publiceras ofta för att avsiktligt vilseleda läsare för sedan kunna dra nytta av det, det kan gälla en organisation eller individ. Så man publicerar falska påståenden på internet för att få läsaren att få en annan uppfattning än sanningen. Ett exempel var spridningen av falska nyheter i sociala medier under presidentvalet från 2016. Konspirationsteorier och lögner har blivit utsända under nyhetsrapporterna för att gynna specifika kandidater. Ett exempel är en sammanställd rapport av Hillary Clintons e-post som publicerades av den obefintliga tidningen The Denver Guardian. Många kritiker skyllde på Facebook för spridningen av detta material.

Etiska koder inom journalistik

Även om det finns olika befintliga etiska koder för hur man ska vara som journalist, har de olika koderna vissa skillnader. Men de flesta delar vissa gemensamma element inklusive principerna om sanningsenlighet, noggrannhet, objektivitet, opartiskhet, rättvisa och offentlig ansvarighet eftersom det gäller information som sedan ska spridas till allmänheten. Bill Kovach och Tom Rosenstiel har föreslagit flera riktlinjer för journalister i sin bok The Journalism Elements. Deras uppfattning är att journalistikens första lojalitet är mot medborgarna, och journalisterna är således skyldiga att berätta sanningen och måste fungera som en oberoende övervakare av mäktiga individer och institutioner inom samhället. I denna uppfattning är journalistikens väsen att ge medborgarna tillförlitlig information om sådant som påverkar dem.

Skydda konfidentiella källor

Journalisternas interaktion med källor involverar ibland sekretess, en förlängning av pressfrihet, vilket ger journalisterna ett rättsligt skydd för att hålla identiteten hos en konfidentiell källa privat. I Förenta staterna finns det ingen rätt att skydda källor i en federal domstol. De federala domstolarna kommer dock att vägra att tvinga journalister att avslöja sina källor, om inte den information domstolen söker är mycket relevant för fallet och det inte finns något annat sätt att få det. Statliga domstolar tillhandahåller varierande grader av sådant skydd. Journalister som vägrar att vittna, även när de beordras, kan få böter eller fängelsestraff. På den journalistiska sidan av att hålla källorna konfidentiella finns det också en risk för journalistens trovärdighet eftersom det inte finns någon faktisk bekräftelse på om informationen är giltig

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *