Vilka lagar och regler måste en journalist följa?

En journalists jobb är ett komplext jobb då denna person har en hel del förhållningsregler. Alla journalister har en hel del regler och lagar de måste följa för att få igenom sina artiklar. Pressetik är en typ av tillämpad etik som bestämmer vad en person med ett journalistyrke får och inte får göra, och denne förväntas att ta hänsyn till och följa detta. Dessa regler i Sverige regleras av pressens publicitetsregler som alltid övervakas av Pressombudsmannen samt pressens opinionsnämnd. Denna pressetik regleras även av pressens yrkesregler som innefattar tolv olika regler som bevakas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. I viss mån finns det lagar och regler om vad som får publiceras, oftast i samband med brott.

Något som är väldigt ovanligt är det faktum att Pressombudsmannen är en frivillig organisation med tvingande medel. Detta betyder att de medier som står bakom Pressombudsmannen har valt att följa alla regler utan några undantag. Det finns med andra ord allmänna överenskommelser som regleras och dessa pressetiska regler innebär att det ska vara korrekta nyheter. Är det så att informationen kommer ifrån andra tidningar eller anonyma källor så måste dessa kontrolleras innan de får publiceras. Det finns även bestämmelser över hur pass mycket man får retuschera bilder och illustrationer får inte visas upp på ett sätt som är vilseledande. Alla artiklar måste alltid vid kritik av personer ge personen i fråga möjligheten till att försvara sig.

Skyddande av personlig integritet

Vårt medieklimat blir allt hårdare och pressetiken har under 2000-talet blivit en mycket mer utsatt fråga. För skyddande av den personliga integriteten så är det enligt svensk princip inte tillåtet att publicera namn på vittnen, offer eller misstänkta innan de blir dömda. Detta appliceras dock inte på samma sätt om personen i fråga redan är känd. Offer för olycka och brott ska alltid hanteras med största möjliga respekt, speciellt av hänsyn till anhöriga och om sådant som kan skada personers privatliv. Det ska alltid pratas med anhöriga vid publicering av bild och namn. Etniskt ursprung, politisk tillhörighet, sexuell läggning, kön eller religion är även saker som saknar betydelse i sammanhanget och bör alltså inte nämnas.

Textreklam

Idag är det en fin linje mellan annonser och redaktionellt material, och detta har blivit alltmer otydligt, och det sker oftare övertramp. Detta beror oftast på okunskap, men är ibland ett medvetet val vid exempelvis kommersiella samarbeten samt sponsrat innehåll. Det finns en hel del riktlinjer mot textreklam och dessa är viktiga att följa för mediernas integritet samt trovärdighet. Det är viktigt att misstankar ej uppstår hos folket och att allmänheten inte har någon chans till att påverka innehållet. Just på grund av detta är det viktigt att redaktionellt material och reklambudskap inte blandas ihop. Det finns en del riktlinjer och checklistor som du kan hitta på diverse sidor för att vara helt säker på att allt går rätt till.

Publicitetsregler

Förtroende för medierna är det viktigaste när det kommer till massmedia, därav krävs det korrekta och allsidiga nyhetspubliceringar. Det man bör kolla är att ingress, rubrik och löpsedel ska ha täckning i hela texten samt vara kritisk mot nyhetskällorna. Journalister ska även vara tydliga med vad som är fakta och vad som är kommentarer. Är det så att felaktiga uppgifter har uppgetts så ska det rättas när någon gör ett anspråk och vill bemöta de påståenden som publicerats. Dessa rättelser ska ske omedelbart för att de som har tagit del av informationen ska nås av de nya nyheterna så snabbt som möjligt. Det viktigaste av allt som journalist är som sagt att inte gå över gränsen när det kommer till den personliga integriteten.

13 yrkesregler

Det finns alltså tretton yrkesregler för en journalist som ska vara som ett stöd i deras dagliga arbete. Journalister förbinder sig att följa dessa yrkesregler som medlemmar i Journalistförbundet, om dessa inte följs så kan det anmälas inom tre månader. Anmälan sker då hos Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Dessa yrkesregler innefattar bland annat att journalisten inte ska: acceptera uppdrag, gratisresor och så vidare som kan misstänkliggöra dennes ställning som fri journalist. Journalisten ska inte heller använda sin ställning som journalist för att få privata förmåner eller utöva påtryckning för andras eller egen vinning. Det får inte förekomma dolda kameror eller dolda inspelningar som ska publiceras. Källan ska alltid anges när texten handlar om någon annans sakuppgifter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *